So si le manušengo ginavipe ando 2021?

Amaro gin si vašno

Jekhvar ke 10 berša le Evropake societete aven jekhe thaneste thaj ginen penge manušen. I informacia kaj arakhen phenel lenge save prioriteturja te keren thaj save decizie te len. Maj klaro, sode but manuša šaj te zorjaras te deklarin pengi romani identiteta, kadja but guvernurja si te džutisaren amare manušen thaj te den pakiv pal amari kultura.

Berša saste e guvernurja ginavde tiknes o čačo buxlipe le romane naciako andar i Evropa, soske amen mekljam len te keren kadja – arakhljam ke si maj lokes te garavas amari čači etnikani identiteta palal amare nacionalo identitete. E šela beršenge bičačipen, o bilačho phiravipe thaj i dar kerdjas amen te ladžas te sikavas publikanes amaro etnikano barikanipe. Ando 2021 e guvernurja si te ginen savore manušen, varesave si te oven romane identitetasa ande lenge forme vaš angluni data. Si jekh oportuniteto jekhvar ke deš berša te thas i romani identiteta klaro ando ilo svake Evropune naciako. Te prindžardjasas pes čačimaste sode sam, e guvernurja na-s te dikhen amen kadja but sar rigaki problema, ta sar jekh sumnakuno oportuniteto. E političarja, maj palal, mangen voturja thaj e bisnisurja mangen manušen.

Ande kadale beršesko ginavipe sam anglal o maj kritično pučipe: kon san tu? O modo sar phenes palpale si te anel na samo so tu kames, ama vi so ame si te las. Mangas te ovas slobodo? Mangas te ovas slobodo ande amare ile thaj godja te šaj phenas ke sam barikane te ovas roma? Mangas te ovas slobodo katar e žanžira le darake thaj le ladžaveske? Mangas te ovas slobodo te das pakiv amare phurenge thaj puranenge save sas sklavurja, sas marde, sterilizime thaj mudarde, ama marde pes maj dur zumavindos te anen pačja, vaj mangas te boldas amare zenja lende? Si ando khelipe o avutnipe amare čhavengo te barjon ande jekh lumja kaj si slobodo katar i dar thaj kaj i kultura na merel.